16-17 NOVEMBER 2019

28 oktober, 2018

Varför antisemitismen inte enbart är ett judiskt “problem” utan betydligt större än så

Säkerhetspolisen delar in den våldsbejakande extremismen i tre grupper. Vitmaktrörelsen, de autonoma grupperna och islamisterna. Det kan tyckas som om dessa grupper borde ha litet gemensamt. Men på en punkt är de rörande överens: hatet mot judar och mot staten Israel. Det brukar sägas att hur den judiska minoriteten behandlas är ett lackmustest för toleransen och öppenheten i ett samhälle. Ofta är antisemitism också sammanlänkat med andra icke-demokratiska åsikter.

Kan vi blåsa faran över för jihadistisk terror i Sverige? Finns det andra grupper som nu är större risker?

IS närvaro i Mellanöstern har försvagats och det sker allt färre jihadistiska terrorattacker i väst. Frågan många ställer sig är om vi ser en försvagning av dessa krafter även i Sverige eller är det något som sker mer i det dolda? Hur låter det på gatan i våra förorter – finns där fortfarande sympatier för attacker mot väst och mot judiska mål? Kanske stirrar vi oss blinda på islamister när det är extremism från nazistiska rörelser som blir det större hotet i framtiden?

Reporter och krönikör på Dagens Nyheter sedan 2013. Har skrivit fem böcker som på olika sätt berör frågor om demokrati, extremism och intolerans. För boken “Skotten i Köpenhamn” om konstnären Lars Vilks samt om radikal islamism och nationalism tilldelades han Stora Journalistpriset 2016. Året därpå fick han Stockholms judiska församlings Aaron Isaac-pris, för att han “belyst frågor om antisemitism, rasism och främlingsfientlighet på ett mycket föredömligt sätt.”