1900-talet – det judiska århundradet?
1900-talet har två judiska ansikten. Å ena sidan universalism, mobilitet, kosmopolitism, mänskliga rättigheter, religionen en privatsak; å andra sidan nationalism, partikularism och ultraortodoxi.
Bägge erfarenheterna är judiska, men drar åt olika håll, två uppfattningar om ”det judiska århundradet”.
Samtalet tar sin utgångspunkt i Yuri Slezkines uppmärksammade bok ”The Jewish Century”, som nyligen kommit i en ny utgåva.
Dryga 40 år med Judiska församlingen
Sex f.d. chefer, 1973-2015, på judiska församlingen resonerar, diskuterar, berättar och kåserar om dåtiden i församlingen med blick mot framtiden under ledning av Willy Silberstein.
Ska vi kalla oss tredje generationen?
Många barnbarn identifierar sig med deras mor- och farföräldrars öde under Förintelsen. Bland annat har föreningen Zikaron föreläsningar runt om i Sverige med 20-40-åriga talare som kallar sig just ”tredje generationens överlevande”.
Är denna självbild viktig, oundviklig eller tvärtom inget vi bör sträva efter? Vad innebär denna benämning för modern judisk kultur och sammanhållning? Och för vikten av att inte glömma?
–
Ingrid Lomfors arbetar som överintendent vid Forum för levande historia. Är docent i historia med inriktning mot Förintelsen och judisk historia. F.d. generalsekreterare vid Judiska församlingen i Stockholm.