Varför Förintelsens gärningsmän behövde filmen och Sveriges filmpolitiska roll

Sessionen handlar om boken ”Mångfalden i det svenska filmarvet 1890-1950”, som har blivit internationellt erkänd. Boken visar hur nationella minoriteter stereotypiserades i tidig svensk film och i filmerna under andra världskriget. Här fokuseras på varför svenska filmföretag hade aktiva samarbeten med nazister och hur det ledde till filmpolitiska konsekvenser. Antisemitiska filmer producerades i ökad takt från Sverige, vilket påverkade synen på flyktingmottagandet och även kampviljan mot nazismen negativt.

Sessionshållare

Cecilia Gärding